Tydligen....
Fick höra igår av en person att jag är en fruktansvärt elak människa. Det fick mig att tänka till lite. Och jag har kommit fram till att jag anser inte mig själv vara elak och egocentrisk som denna personen ville påstå att jag är. Jag har alltid brytt mig om människor i min omgivning och jag vill att alla runt om mig ska må bra. Men de senaste åren har jag försökt att inte sätta andras behov före mina egna och även före Håkans. Jag tror att min bestämdhet kan göra så att jag kan framstå som elak. Vilket självklart inte är min mening. Men jag vill ha saker och ting på mitt sätt, iaf när det gäller vissa saker.
Samma person som sa till mig att jag är en fruktansvärt elak människa är samma person jag skrev om häromdagen. Jag tänker inte skriva ut något namn. Den personen sa också till mig igår att jag måste kunna rättfärdiga allt jag skriver här. Men jag säger som jag sagt tidigare. Detta är min blogg och jag skriver vad jag vill här. Gillar ni det inte så behöver ni inte läsa. Och vill jag inte tala om vem som är vem för er så behöver jag inte göra det. Ville bara klargöra detta...
Senaste dagarnas händelser har fått mig att inse att vissa människor fungerar på ett sätt att det ALLTID måste vara mest synd om dem. Detta stör mig något så fruktansvärt. Jag förstår mycket väl att alla människor har sina egna problem. Men just nu behöver jag inte höra på dem. Jag har nog med mina egna problem.. För mig är mina "problem" väldigt stora då jag inte vet vad som kommer hända och vad som kan hända. Mina problem är verkliga för mig. Ditt problem är ditt problem. Kan inte du lyssna och stötta mig när jag behöver det och bara sitta och skratta åt dem. Då kan du glömma att jag tänker lyssna på dina problem.
Det finns så mycket som jag skulle vilja skriva här men jag kan inte. Antingen för min egna säkerhets skull eller för att jag lovat att inte säga något till någon.
Idag har det varit en dålig men bra dag tillslut. Åkte hem till Becca och David förut för att göra smörgåstårta. Dit kom även Becca och Alex. Det var väldigt skönt att få prata med dem. De är som extra småsystrar. Man skrattar alltid när man är med dem. Och efter denna dagen behövdes det kan jag säga. Många tårar har rullat på min kind idag. Smörgåstårtan blev supergod. Blev en bit över som jag och Håkan ska dela på i morgon:)
Nu har jag fått skriva av mig lite så nu tänker jag bädda ner mig i soffan och soooova heeeela natten lång:)
Natti
